Jöns Skytte

Väpnare, frälseman.
Född 1348 i Ekornarp. [1]
Död 1391. [2]

Levnadsbeskrivning

Jöns Skytte var stamfader för bl.a. släkterna Stenbock och Gyllenållon.

1300-talet var ett händelserikt sekel i Finnveden: Digerdöden, inbördeskrig och fogdefästen. Äldre Stenbocksättens stamfader Jöns Skytte får upp ögonen för Tofta. Tofta skulle ha förblivit en by likt så många andra, om inte frälsemannen Jöns Skytte från Ekornarp i Berga socken, söder om Dörarps socken, i andra hälften av 1300-talet börjat köpa upp gårdar i Tofta. Det var en hård tid men gynnsam för var och en, som med en förmögenhet i behåll överlevt tidens livsfarliga plågor. Pestepidemier härjade vid flera tillfällen, värst av dessa var Digerdöden, 1350-51. Långvariga inre stridigheter mellan Folkungarna och Mecklenburgarna om makten i Sverige drabbade också Småland. Danska styrkor invaderade Finnveden under senare delen av århundradet, och behärskade stora delar av Finnveden från sina nybyggda fästen Trollaborg och Piksborg. Kapitalstarka stormän som Bo Jonsson Grip i Mellansverige och Abraham Brodersson (avrättad 1412) i Småland, Halland och Västergötland blev ofattbart mäktiga jordägare genom att köpa upp gårdar från bönder på obestånd och från lågfrälsemän. Åtskilliga frälse såg sin frälseställning, sin skattefrihet, hotad då de förutsåg att de inte längre skulle mäkta med att upprätthålla den nödvändiga rusttjänsten för kungen. Jöns Skytte tjänstgör på Trollaborg och etablerar sig i Tofta. Frälsemannen Jöns Skytte tjänstgjorde sannolikt i slutet av 1360-talet under fogden Peter Knoppe på det troligen 1367 uppbyggda fogdefästet Trollaborg. Fästet hade placerats strategiskt på en udde ut i sjön Flåren norr om Ed i Voxtorps socken, ett par mil norr om Tofta. I Tofta by innehade Jösse Skytte 1379 en gård, men hade också jord på annat håll i Finnveden. Delar av denna jord pantade han för att 1390 inköpa ytterligare två gårdar i Tofta. Kort tid tid därefter avled han. Genom sin tjänst hos Peter Knoppe hade Jösse Skytte lierat sig med det danskvänliga partiet och möjligen tyder hans förnamn på att han hade danskt ursprung, kanske halländskt eller skånskt. Detta kan förklara den dansk- och unionsvänliga attityd, som skapar problem för släktens kommande generationer.