Jakob De La Gardie  

Greve, befälhavare.
Född 1583.
Död 1682. [1]

Levnadsbeskrivning

Medan fadern Pontus De la Gardie var med om att lägga grunden till det svenska stormaktsväldet är Jacob De la Gardie´s verksamhet intimt förknippad med dess fortsatta utveckling. Uppfostrad vid bl.a. morfadern Johan III:s hov gick Jacob De la Gardie i fält 1601 i samband med KarlIX:s offensiv i Livland. Efter en tid i polsk fångenskap och officersutbildning i Nederländerna utsågs han 1608 till befälhavare i det stundande ryska kriget. Jacob De la Gardie´s berömda ryska fälttåg förde honom 1610 till Moskva, varefter han intog Novgorod 1611 och medverkade till den viktiga Stolbovafreden 1617. Under tiden hade han blivit riksråd 1613 och fältherre 1615, och han utnämndes 1620 till riksmarsk. Efter Rigas fall var han generalguvernör i Livland 1622–28. Trots att han blev kritiserad av GustavII Adolf och Axel Oxenstierna för en viss försiktighet i den yttre politiken åtnjöt han dessas förtroende och blev 1630 president i Krigsrätten, senare Krigskollegium, som han varit med om att planera. I rådet var han förespråkare för adelns konstitutionella rättigheter gentemot kungamakten. Jacob De la Gardie var medlem av drottning Kristinas förmyndarregering 1633–44. Hans aktivitet avtog på 1640-talet p.g.a. en svår ögonsjukdom. Jacob De la Gardie bedrev en ovanligt omfattande privat affärsverksamhet (spannmålshandel och bruksrörelse), och hans affärer med kronan var stora. Bl.a. härigenom blev han med tiden en av rikets största jorddrottar med gods i Sverige (bl.a. Läckö grevskap), Finland, Östersjöprovinserna och Tyskland. Han var bland de första utanför kungahuset som i representativt syfte satsade på byggenskap i stor skala (t.ex. stockholmspalatset Makalös och Jakobsdal, numera Ulriksdal). Genom giftermålet 1618 med Ebba Brahe blev Jacob De la Gardie ingift i den gamla svenska aristokratin. Jacob De la Gardie lät uppföra ett palats som kom att kallas för "Makalös". Det låg vid vattnet vid Kungsträdgården. Palatset var ett riktigt sagoslott med tinnar och torn. Det förvärvades av sonen Magnus Gabriel De la Gardie som lät sprida ut att han var Europas snyggaste karl. Hans mage var omfångsrik men det skulle en mage vara. Av porträtt att döma hade Magnus Gabriel långt , lockigt , gyllenblont hår och gråblå ögon. Under en tid var han drottning Kristinas främste gunstling. Som festarrangör vid hovet ordnade han upptåg , baletter och banketter som var på modet vid denna tid. Magnus Gabriel och frun , Maria Eufrosyne , ägde många slott att flytta emellan , bl a Läckö vid Vänern , Kägleholm i Närke och Karlberg i Stockholm. Men när Magnus Gabriel dog 1686 hade han bara ett enda kvar , Venngarn vid Mälaren. Under sin livstid var han bl a överste , riksråd , riksmarskalk , lagman , riksskattemästare , rikskansler och kansler vid Uppsala universitet. Han verkade osckså som krigsledare och förhandlare utomlands. Palatset "Makalös" förstördes i en brand 1825.