Greve till Visingsborg, Riksdrots m.m..
Född 1602-02-18 i Rydboholm i Roslagen. [1]

Levnadsbeskrivning

Greve till Visingsborg, friherre till Kajana, herre till Rydboholm, Lindholmen, Brahelinna, Dimbo, Lyckås och Ulfstorp samt Bogesund i Östra Ryds socken, Stockholms län, Källås i Hömbs socken, Skaraborgs län, Östanå, Västanå och Brahehus, alla i Gränna landsförsamling Jönköpings län m m.

Per Brahe den yngre, gemenligen kallad »gref Per», omfattade i ungdomen krigaryrket, utmärkte sig vid flera tillfällen för mod och skicklighet och var en av Gustaf Adolfs käraste ungdomsvänner. Vid mognare ålder fann han de administrativa bestyren dock mera överensstämmande med sitt lynne, varför han lämnade krigarståndet och utnämndes 1630 till riksråd och lagman över Västmanland, Bergslagen och Dalarna.

Axel Oxenstierna synes emellertid icke gärna ha sett honom såsom medlem av regeringen, varför han 1635 förordnades till generalguvernör i Preussen och två år senare till samma befattning i Finland. Detta viktiga ämbete förestod han två särskilda gånger och inlade därunder de odödliga förtjänster, som från menighetens sida, och i dess enkla, men uttrycksfulla språk, tolkades i det bekanta ordspråket: »Det var i grevens tid;» d. v. s. i en lycklig stund, under omständigheter, vilka medförde framgång och välsignelse, liksom i greve Per B:s dagar.

Han genomreste det vidsträckta, till en del öde, landet i alla riktningar, ordnade dess angelägenheter, försåg flera städer med skolor, Viborg med gymnasium och Åbo med ett universitet, vars förste kanslär han själv blev 1646. Några år därefter erhöll han Kajaneborg och Kajana socken samt Kuopio och Idensalmi i förläning, anlade där städerna Kajana, Kristinestad och Brahestad, samt förbättrade på egen bekostnad Kajaneborgs fästning.

Återkommen till fäderneslandet, anlade han i sitt grevskap staden Grenna, uppbyggde Brahehus, förbättrade Visingsborg, inrättade ett boktryckeri och gymnasium på Visingsö, där han till underhåll för lärare och lärjungar anslog flera hemmansräntor. Efter Gabriel Oxenstiernas död utsedd till riksdrots 1641, inträdde han också i förmyndarestyrelsen. Han blev 1660 en af Carl XI:s förmyndare. I rådet under Axel Oxenstiernas tid var Per B. ofta av olika mening med rikskanslären, kanske emedan han var mera utpräglad aristokrat än denne; men var det av övertygelse och i detta ords vackraste mening med blicken alltid i första rummet fäst på fäderneslandets ära och fördelar.

Efter Carl Gustafs död satte sig B. med beslutsamhet i spetsen för de män, som ur förmyndarestyrelsen uteslöt den oregerlige hertig Adolf Johan, trots denne varit gift med Per B:s dotter. Lika oförfärad motsatte han sig ock de orimliga anspråk drottning Kristina vid samma tid framställde. När de la Gardieska partiet under förmyndarestyrelsen hade störtat rikshushållningen i brist och oreda, var det Per B. som föreslog och genomdrev först den efterräkning, som blev bekant under namn av Blå boken och sedermera, den år 1669 uppgjorda, sparsammare statsregleringen. Då Sverige och till och med dess huvudstad 1676 svävade i fara, var det den sjuttiofyraårige gubben, som på det berömligaste sätt trädde i spetsen för dem, vilka med beslutsamhet och själfuppoffring ville våga allt för fäderneslandet.

Ehuru vid tämligen oförminskade själsförmögenheter började han dock vid den tiden bliva sjuklig och trött. Han behövde flera dagar för att hämta sig efter de mödosamma resorna från Visingsborg till Stockholm och förmådde ej mer uthärda flera timmars oavbrutet arbete i rådet. Från 1678 blev han där allt mer sällsynt och tystlåten. Sommaren 1680 ville styrelsen att den numera till ett barn vordne gubben skulle taga avsked från det viktiga drotsämbetet. Man känner ej om förslaget blev framburet, eller hur det besvarades. Med eller mot sin önskan fick han dock tjänstledighet, först av konungen och strax därefter av en högre makt, då han d. 12 sept. 1680 avled, efter att ha varit Svea rikes råd i femtio och riksdrots nära fyrtio år och därunder tvenne gånger som riksförmyndare deltagit i hela landets styrelse. Hans af W. Runeberg modellerade staty aftäcktes i Åbo 1887. Gift 1:o 1628-04-16, med sin syssling, friherrinnan Christina Catharina Stenbock, dotter av riksrådet och ståthållaren friherre Gustaf Stenbock (nr 12 ) och grevinnan Beata Margareta Brahe. Gift 2:o 1653-07-25 friherrinnan Beata De la Gardie i hennes 2:a gifte, dotter av riksrådet friherre Johan De la Gardie nr 4, och hans 1:a fru friherrinnan Catharina Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1.

Barn i gifte 1:o med Christina Catharina Stenbock:

Elsa Beata, född 1629-08-31 på Rydboholm, döpt i Stockholm, död 1653-04-04 i Vadstena. Gift 1649-06-19 på Stockholms slott med hertig Adolf Johan, pfalzgreve av Zweibrücken, hertig av Baiern, till Jülich, Cleve och Berg, greve till Veldenz, Spanheim, Marek och Ravensberg, hertig till Stegeborg, i hans 1:a gifte (gift 2:o med hennes kusin, grevinnan Elsa Elisabet Brahe).

Magdalena Hedvig, född 1631-05-16 på Lindholmen, död 1634-07-16 Myrö.

Abraham Joakim, född 1634-07-19 på Visingsborg, döpt på Visingsborg 1634-08-17, död 1634-12-28 på Dimbo.

Fredrik, född 1636-01-03 på Visingsborg, död 1637-07-14 på Dimbo .

 
Per dy Brahe. Född 1602-02-18 i Rydboholm i Roslagen. [1] Greve till Visingsborg, Riksdrots m.m..
f Abraham Brahe. Född 1569-03-25 i Rydboholm i Uppland . [2] Död 1630-03-16. Greve till Visingsborg.
ff Pär d.ä. Brahe av Visingsborg. Född 1520 i Östra Ryd (AB). [3] Död 1590 i Östra Ryd (AB). [4] Sveriges förste greve 1561, riksdrots, författare.
fff Joakim Persson Brahe till Rydboholm. Död 1520.
ffm Margareta Eriksdotter Vasa. Död 1536.
fm Beata Gustavsdotter Stenbock. Född 1533. Död 1583 i Östra Ryd (AB). [3] fmf Gustaf (Gösta) Olofsson (Stenbock y.ä.) till Torpa. Född 1502-1504. [5] Död 1571-05-24 i Strömsholm. Friherre, Riksråd, Riksmarsk.
fmm Brita Eriksdotter Leijonhuvud. Född 1514 i Vadstena. Död 1572-03-26 i Vadstena. [6]
m Elsa Gyllenstierna af Lundholm. Friherrinna.
   
 
   
 

Källor

  1. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1#TAB_7
  2. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Brahe_nr_1#TAB_6
  3. http://family.olofpark.com/0003/2731.htm
  4. http://historiska-personer.nu/min-s/p81d9ab50.html
  5. Wikipedia
  6. Gustav Elgenstierna

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister